Det finns en myt om hundägande som ingen berättar om när du skriver på adoptionskontraktet. Du tänker att du tar hem ett djur. Att du är den ansvariga vuxna och att det finns en tydlig hierarki, du först, hunden sen. Det finns en hierarki, men du är inte i toppen av den. Här är bevisen.
Du sover när hunden sover, det är allt
Klockan är 05:52 en lördag. Ingenting i universum kräver att du är vaken. Ändå känner du det — en fuktig nos mot kinden, ett litet pipande som inte är ett förslag utan ett direktiv, en tass som landar på täcket med precision och syfte och fläktandet av en glad svans.
Du funderar en halvsekund på att låtsas sova. Men ni vet båda hur det slutar för Fido vet redan att du är vaken. Du stiger upp, självklart stiger du upp, för vilka andra alternativ finns det, Fido har bestämt att du skall upp, så försöka återgå till sovandet lär inte inträffa.
Det är din soffa, du har ju faktiskt betalt för den, eller är det?
Du betalade för den, du valde färg, sittkuddarnas fasthet och om den skulle ha schäslong. Och ändå: om du råkar sätta dig i det hörnet, det hörnet, sitter du där med en konstant känsla av att ha gjort fel och med en hund som sitter någon stans på golvet, stirrande med onda ögat på dig, tills du av fri vilja reser dig och omlokaliserar dig själv till någon annan plats, helst inte alls i soffan.
Hunden behöver inte ens säga något. Det räcker med en skarp blick och en, inte så väl dold och tydligt demonstrativ suck. Makten utövas tyst och effektivt och du vandrar bort till fåtöljen som ingen egentligen vill sitta i. Har du mer än en hund och ingen fåtölj finner du dig nog själv oftare på golvet än du vill medge.
Din hunds Instagram är mer populär än din
@sigge_bordercollie har 3 100 följare. Du har 280, och minst 40 av dem är människor du inte minns varför du följer. Du postade en bild Sigge när han låg och njöt i solen och fick 240 likes på nio timmar. Du delade ett foto från din weekend i Knäckebröhult (med hund är det svårt att resa bort på riktigt) och fick elva — varav fyra var från din mamma, som inte riktigt förstår hur Instagram fungerar.
Du är inte hundägare utan du är social media-manager åt ett djur som inte ens bryr sig lite.
Du googlar hundens symtom. Dina egna tar du när de gått över.
Han harklade sig lite konstigt igårkväll tyckte du, hostade kanske. Du spenderade 40 minuter med att läsa om allt från kennelhosta till hjärtproblem och funderade seriöst på akutveterinären. Du har själv haft ett illamående sedan tisdag och konstiga utslag i pannan, men ”det är nog ingenting, det går nog över”.
Hunden blir inbokad hos vetrinären, medans du tar Ipren och hoppas på det bästa. Det säger en del om vem du prioriterar mest och inte är det dig själv.
Vill du veta mer om vad du bör hålla koll på? Läs vår guide om kennelhosta och hur du skyddar din hund.
Du köper presenter — inte förnödenheter, presenter
Du passerade en hundaffär och det var inte planerat, men i fönstret låg en ny sorts leksak som såg ut som något Fido skulle uppskatta och du tänkte ”den kommer han säkert att gilla jättemycket” och du ser framför dig den enorma glädje och tacksamhet Fido kommer ge dig när du kommer hem.
Sedan bar du hem den, la den på golvet och väntade spänt på reaktionen. När Fido gnagat på den i tjugo sekunder och sedan dumpat den för sin gamla trasiga tennisboll, kände du dig lite sviken, kanske rent av lite förkrossad för bristen på tacksamhet och du funderade bedrövat på om han kanske inte riktigt förstod hur kul den egentligen var.
Du gav din hund en present och kände dig dålig när bristen på uppskattning och entussiasm totalt uteblev, bummer.
Hans säng är bättre dokumenterad än något annat du ägt
Du har ett gammalt IKEA-täcke från dina tonår som sätt bättre dagar och en kudde du inte minns att du köpte som helt förlorat sin form och är knölig hur du än bär dig åt. Men hundbädden? Tre veckors research och fem olika modeller jämförda. Ortopedisk minnesskum, avtagbart överdrag i ekologisk bomull och en recension från en veterinär i Glumslöv som du av någon anledning litar på mer än din läkare.
Du la mer pyssel och jobb på hans säng än på ditt CV du skickade ut förra veckan för det där jobbet du verkligen ville ha.
Du förhandlar med dig själv för att inte störa hundens tupplur
Han sover på ditt knä. Det är varmt och skönt och han andas lugnt och ser ut som en ängel. Du behöver hämta din telefon från bordet som givet vis ligger minst tre meter bort. Du lyfter försiktigt hans tass och han rör på sig, tittar anklagande på dig för att du stör i sköna sömnen. Du släpper tassen och funderar en stund på vad du skall göra, sedan, med en liten viskning i hans öra säger du försiktigt: ”Förlåt, förlåt, skall bara resa mig lite och…”
Du ber din hund om förlåtelse för att du stör den men det är tveksamt om du blir förlåten, du är inte okej med det.
Middagen planeras runt en som inte lagar mat och ofta dömer dig som kock
Du undviker lök, vitlök, vindruvor, makadamianötter och allt som kan vara problematiskt. Du googlar ”vad kan hundar äta” med en regelbundenhet som börjar likna en hobby. Du sköljer grönsaker extra noga och du är mer uppdaterad på hundens kostbehov än på dina egna.
Hunden äter faktiskt mer genomtänkt och balanserat än du gör och dessutom lyxigare. Han behöver inte käka pasta med ketchup i slutet på månaden utan glufsar glatt i sig hemlagad kyckling med grönsaker, ångkokt på rätt sätt och med rätt tillskott för magen, medan du knaprar knäckebröd med en ostskiva på.
Kika gärna på vår lista på saker du ska undvika ge din hund. eller läs om hundmat här: Hundens mat och vad den kan äta
Ditt schema är hans kalender
”Kan vi inte ses efter jobbet?”
”Jo, men jag måste hem senast halv sex.”
”Varför det?”
”Annars tittar han konstigt på mig.”
Du har tackat nej till middagar, avbokat spontana planer och räknat bakåt från promenadtider på ett sätt som gör att din kalender mer liknar ett logistikschema än ett socialt liv. Hunden kan inte läsa klockan. Han vet ändå exakt när det är dags för dig att komma hem och du vet exakt vad konsekvenserna av att vara sen är.
Du sjunger för din hund med personliga texter, ofta
Det startade som en grej en gång. Nu är det en del av vardagen. Du har tagit välkända melodier och bytt ut texten mot hundens namn, dagens aktiviteter och en löpande kommentar om vad som händer just nu.
Du skäms inte. Du borde kanske. Men varje gång du sjunger vrider hon på huvudet och ser på dig med en intensitet som känns som uppskattning, och det är nog egentligen allt du behöver.
Men ärligt talat, du älskar det
Hundägare lever längre, har lägre blodtryck och mår bättre, det är ingen slump.
Den som möter dig vid dörren varje dag som om du just kommit hem från ett år till sjöss — trots att du bara varit borta i tjugo minuter för att handla mjölk — ger dig något som är svårt att sätta ord på. En massa kärlek och förtroende, en kompis som älskar dig och inte vill något annat än göra kul saker med just dig.
Kanske är det inte hunden som styr ditt liv, kanske är det hunden som håller ihop det — ett morgondirektiv, en sofftvist och en bortglömd tennisboll i taget.
Och nästa gång du sitter på soffkanten, trängd mot armstödet av en varmt ihoprullad varelse som aldrig ens frågade om lov, titta noga. Det är inte ett djur som tagit styr och ställer, det är din bästa vän, som lärt sig precis hur allting fungerar.
Nyfiken på varför din hund egentligen beter sig som den gör? Läs mer om varför hunden tigger och vad forskningen säger, eller ta en titt på vår guide om hundträning och hundbeteende.
